Tillbaka på noll

Jag har blivit förkyld. Tänk att man kan haverera på så kort tid. Vårruset och träningen inför det känns så längesen… Nu måste jag bara bli frisk så att jag kan sätta igång och få upp kondisen igen. Bara tanken på att springa nu får jag andnöd.

Nedslående rapport

Det är banne mig inte klokt, jag kan bara inte komma igång. Motivationen är nere på noll, vilket i och för sig delvis gäller hela mitt liv – om jag inte är i Tjörnarp. Det funkar inte riktigt för mig det här med att jobba halvtid – jag är inte bra på att ha för mycket tid. Press och stress, det är då jag presterar! Symptomatiskt alltså att jag inte sprungit en millimeter sedan jag slutade jobba heltid (och blev förkyld). Men det är inspirerande att läsa här, fortsätt att rapportera era framsteg! Jag ska nog komma igång, jag också. Fan.

Angående bokcirkel, så är väl Fanny egentligen nästa? Eller är det jag nu igen? En snabb check i kalendern säger faktiskt att vi var hos Fanny 24 oktober,  Sara 16 januari och Lisa 20 mars – det är alltså min tur! Aaaaah! Föreslår härmed 5 juni. Vad sägs om det?

Bakslag

För mig är det för tillfället lite motigt, jag har gått och blivit förkyld. Något år har min vårförkylning inte tagit slut förrän typ i juni, jag hoppas verkligen inte det blir så nu. Dricker echinaforce som en galning och sköljer näsan varje dag för att komma tillbaka.

Till skillnad från tidigare känner jag mig dock inte särskilt orolig för att detta ska ta död på min träningslust. Jag har kommit igång bra och gillar det, jag är säker på att jag kommer att vara tillbaka i Pidammarna så fort jag kan. Då tar jag nog om sista veckan en gång till, så det blir en viss förskjutning tidsmässigt innan målet nås.

Dessutom är det inspirerande att läsa att ni alla är därute och kämpar! Jag får helt klart pepp av den här bloggen, en mycket bra idé på min ära (vem det nu var som kom på den).

Fanny – du måste rapportera om skorna och iPoden så fort du testat!
Sara – inget Vårrus för mig, att springa i flock är jag inte mogen för än.

Låtlistor har jag inte heller blivit färdig till, det kanske jag skulle använda det här ofrivilliga lilla uppehållet till?

Bra jobbat allihop!

Samma här…

Love har varit ledig en hel vecka och istället för att utnyttja detta genom att lämna honom och Ingrid hemma medan jag ilar genom Pildammsparken så har vi varit på Österlen på ett torp och annat smått och gott. Supermysigt. Har alltså inte heller sprungit en meter. Men motivationen finns kvar! Dessutom har jag promenerat oerhört mycket (idag ner till Ribban för att flyga drake och sen tillbaka) så jag ser det som en väldigt mjuk mjukstart. Fan, vad glad man blir av våren. (Svordom behövdes.)

En stilla rapport

Jag vill rapportera att jag inte har sprungit en meter ännu. Fast jag har drömt om att springa flera gånger. I drömmarna går det dock väldigt trögt, testar allt möjligt, höga knän, svänga med armarna, små snabba steg men det är ungefär som att springa i vatten. Har för mig att dessa drömmar betyder att man känner att man står still på något sätt. I mitt fall är det definitivt att min löpträning står blixtstilla. Fast imorgon åker jag till Blekinge några dagar och löparskorna är packade! Nya tag!

Flygande start

Jag tycker förresten att det är rätt kul att vi redan, efter bara tre dagar, har lika många inlägg i kategorin Ursäkter som i kategorin Träning…

Sara! Fanny! Hjäääälp!

Då kör vi!

Startskottet har avfyrats. Den 29 augusti ska det springas en mil i Glumslövs backar – här följer vi vägen dit. Vi kan inte lova annat än blod, svett och tårar…